Replay – Final Fantasy III (Snes).

DSC_0626

God kväll på er!

Istället för att babbla retromaskiner tänkte jag göra ett inlägg om ett av mina favoritspel till dem, i det här fallet Super Nintendo och spelet Final Fantasy III. Jag köpte det runt 1995 om jag inte minns fel, och efter att ha spelat Secret of Mana, Breath of Fire och Lufia så skulle det bli riktigt intressant att sätta tänderna i vad som påstods vara världens bästa rpg. Föga anade jag precis hur djäkla bäst det var, men till dags dato är det fortfarande det allra bästa i sin genre enligt mig. Varför kan man fråga sig?

En enkel historia:

Den är precis lika klassisk som den är klyschig : En grupp rebeller som kämpar för sin frihet genom att försöka störta ett korrupt imperium. Det skulle kunna vara vilket äventyr som helst om det inte vore för hur allting är ihopsytt. Jag trodde själv till en början att det inte skulle vara så mkt att bry sig om, men ändock ett tidsfördriv. Där hade jag dock fel. Medan Snesen kastade gulligt pixelerade karaktärer och monster mot mig så växte en enorm historia fram.

En studie i mörker och dystopi:

Med dagens kraftfulla konsoller är det möjligt att uttrycka precis allt, men på den gamla goda tiden var det nog inte fullt så enkelt. Trots detta lyckades Squaresoft framställa en mörk, “på gränsen till undergång” värld där svärtan genomsyrade allt. Genom att kombinera något som man kan lika vid en “skitig industriell revolution” och den klassiskt magiska rpg-världen så fick man till något unikt. Karaktärerna man spelade hade alla sina mer eller mindre mörka historier som berättade om deras kamp för att överleva i en lika mörk värld. Den röda huvudtråden i spelet är enorm, men ändå bara en liten del av det hela. Karaktärerna fyller ut spelet med berättelser om sorg, svek, hat, kärlek, saknad och mycket annat : Allt berättat på ett enligt mig oöverträffat sätt.

Som ni kan se på bilderna så ser det väldigt enkelt ut, men tro mig när jag säger att tiden försvann när man satt framför det här spelet. Det är en av de få gånger jag har “zonat ut” precis helt och glömt allt som finns omkring mig. Dessa pixlar på skärmen förvandlades till en berättelse som man bara önskade få höra en bit till av.  Ju mer man “lärde känna” karaktärerna spelet kretsade omkring, desto mer intressant blev det. Ju längre man kämpade sig framåt i historin, desto mörkare blev den.. Jag minns så väl den första gången jag spelade igenom FF III. Vid ett tillfälle när allt är som allra mörkast och spelets antagonist tänker förstöra världen… ja då tror man ju att spelets hjältar ska komma på något sätt att stoppa galningen. Så var dock inte fallet den här gången. Jag hade spelat många timmar vid det här laget, och jag trodde verkligen att det var dags för the grand finale. Så var det icke!

Jag har då aldrig sett det i ett spel förut, men här fick ondingen sin vilja igenom och världen går faktiskt under med buller och brak. Just när jag trodde att spelet inte kunde bli mörkare så tar det en helt ny vändning och djupdyker rakt ner i avgrunden. Nära & kära till huvudkaraktärerna dör, vänner försvinner, och världen man bekantat sig med under så många timmar rasar samman och förvandlas till en postapokalyptiskt katastrofområde (av gigantiska mått). Som sagt : Första gången jag spelade igenom det här spelet satt jag bara och gapade. Var det inte meningen att det goda skulle vinna? Som berättargrepp var det iaf genialt, och det fanns mycket kvar att upptäcka när jag trodde att spelet var slut. Enormt är det minsta jag kan säga!

En upplevelse olik någon annan:

Jag tror att det sammanfattar det mesta jag kan säga om det här spelet. För de som inte har spelat det förut så vill jag inte berätta allt, så jag tror att jag avslutar själva genomgången här. Allt jag kan säga är det otaliga andra människor har sagt genom åren : Just i det här spelet så ställde sig planeterna i rad för producenterna på Squaresoft. Det är något magiskt med varje aspekt av spelet. Grafik, musik, miljö, karaktärer och historia sammanfaller i en av de allra bästa spelupplevelser jag någonsin har haft. Kanske tom den bästa. Fram till dagens datum har jag spelat igenom spelet 3 ggr, och för 2 veckor sedan inhandlade jag ett ännu ett orginal till mitt Snes (mitt gamla ..”försvann” ). Vill du ha ett samlarexemplar med orginalkartong, manualer och kartor etc kan det kosta allt mellan 1300-1800 kronor (där den övre gränsen gäller svensk import). Ett plastat & oskadat ex från 1994 kostar för mycket för att jag ens ska vilja skriva det 🙂

Tack för att ni läste :

Mvh // Stefan

2 comments on “Replay – Final Fantasy III (Snes).

  1. Nu blir jag förvirrad O.o det där är ju Final Fantasy VI? (jag har det till playstation och kände igen karaktärerna) Varför står det III på förpackningen?

  2. När spelet först släpptes i Japan till Snes hette det Final Fantasy VI. Dock så har inte alla delar översatts till engelska, så i USA blev de omnumrerade. Då hette det Final Fantasy III. När de släpptes på nytt till PS så fick de dock sina orginalnummer. Därav förvirringen 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s