Replay – Super Mario Bros 2 (Jap vs. EU)

NintendoLogo

God Kväll!

Dags för replay-posten jag utlovade för några dagar sedan. Den här gången kommer det att handla om Super Mario Bros 2, både den Europeiska varianten och det Japanska orginalet. Frågan är kanske varför jag väljer att spela båda? Jo, det är nämligen två helt olika spel. Varför det blev så kommer ni att få reda på om en liten stund. Till att börja med ska vi ägna oss åt lite reklam 🙂 Varsågoda!

1986:

Hur följer man upp en monstersuccé som Super Mario Bros, spelet som mer eller mindre tog världen med storm? Nintendo hade självklart en idé på lager: Gör en direkt fortsättning på orginalet. Varför bryta ett vinnande koncept? I reklamfilmen ovan så visas inte orginalet, utan den version som de flesta här i västvärlden känner till. Hur såg det ut i Japan då kan man fråga sig, och varför blev inte samma version släppt världen över? Jag har spelat orginalet, och jag tror att jag (till viss del) kan förstå varför.

DSC_1715

Ovan kan ni se titelbilden från det Japanska orginalspelet. Slående likt ettan, eller hur? Man gjorde en direkt (grafiskt något upphottad) uppföljare till orginalet, och lade till ett antal aspekter…ganska irriterande såna. Man tog orginalspelet, gjorde en avsevärt mycket mer komplex leveldesign, stoppade in giftiga svampar (ät dem och dö), lade till vädereffekter (vindar som påverkar hoppen) och packade in rejäla högar med fiender (strategiskt placerade för att du ska förlora dina liv så snabbt som möjligt).

DSC_1722

Resultatet av dessa uppgraderingar?..

Super Mario Bros med en rejäl dos ren sadism! Första gången jag spelade så tog jag mig inte ens igenom den första leveln (!). Spelet är förvisso riktigt roligt, men svårighetsgraden jämfört med föregångaren är astronomisk. Det var länge sedan jag svor så mycket när jag spelade ett spel. Trots det så finns den här “bara en gång till” viljan ständigt där. Snacka om kluvna känslor! Spelet är brilliant, men spöar upp en mentalt så ofta att man känner för att knäcka handkontrollerna på mitten.

Där har vi en del av anledningen till att Europa och USA fick sin egen version.

När det begav sig så red Nintendo i USA fortfarande på framgångsvågen från föregångaren. Kostymfolket ville inte att uppföljaren i spelserien skulle förknippas med vansinnig frustration, och bad därför om en mer “spelvänlig uppföljare”. Det fick de, men även denna version har en liten twist..

Enter Doki Doki Panic!

DSC_1712

Nej, det är inte Super Mario Bros 2 du ser på bilden ovan. Visst, det ser ut som det ända till man tar en titt på huvudkaraktären. Nintendo’s svar på USA’s efterfrågan härstammar ur ett spel som heter Doki Doki Panic. Man tog helt enkelt detta spel, ändrade på huvudkaraktärerna, power-up’s och lite annat smått och gott. Jag saxar en liten bit från Wikipedia för enkelhetens skull:

  • Shells were originally Blackface heads. They were edited in the western releases due to the controversy over blackface mocking African-Americans.
  • Magic Potions were originally Magic Lamps.
  • Mushrooms were originally large hearts.
  • 1-Up Mushrooms were originally the heads of the character being controlled
  • Grass tufts were black instead of red.
  • Mask Gates were originally generic masks instead of hawk masks.
  • The explosion icon says “BOM” in Doki Doki Panic, and “BOMB” in Super Mario Bros. 2.
  • Phantos were less menacing originally.
  • Mushroom Blocks were originally various masks.
  • Some vegetables looked slightly different.
  • In the US version, animations are given to cherries, POW Blocks, vines, grass tufts, Crystal Balls, Bomb fuses, water, cloud platforms, and spikes.
  • Waterfalls move much faster.

Dessa förändringar (bla) förvandlade Doki Doki Panic till…

DSC_1714

Super Mario Bros 2 : Spelet de flesta känner till och säkerligen gillar lika mycket som jag. 🙂

Jag minns än idag hur udda det kändes att spela uppföljaren för första gången. Jag hade förväntat mig ett spel som liknade föregångaren, men istället fick jag ett Mario-spel som scrollade i alla riktningar, och där det inte längre gick att ta kål på fiender genom att hoppa på dem. Den grafiska stilen kändes inte riktigt “hemma” till en början, men precis som så mycket annat som Nintendo har producerat så växte det här spelet på en i alla aspekter. Det enda jag inte gillade var bossarna. De kändes oinspirerade på något vis, och jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. I övrigt är det en härlig och tidlös upplevelse som håller än idag. Man kan plocka fram det när som helst och njuta lika mycket av det som man gjorde 1987 🙂 Det säger ett och annat om kvaliteten på detta spel.

Misc:

Orginalet Super Mario Bros 2 hamnade i västvärlden på Super Nintendo 1993. Då kallades det Super Mario Bros – The lost levels och ingick i spelet Super Mario Allstars. Vill du utsätta dig för en rejäl dos självspäkning så är ovanstående spel väldigt lätt att få tag på till ett bra pris.

DSC_1723

Vill du ta den knepigare vägen och spela “det riktiga” orginalet får du investera i en japansk Nes (Famicom) och ett Disk System, alternativt en sån här:

DSC_1719

Maskinen jag har heter Famicom Twin och har ett Disk System inbyggt. Jag anser att denna maskin är avsevärt mycket bättre än orginalet. De håller bättre och är dessutom billigare. De japanska Nintendospelen på diskett kostar en del, men ligger oftast inte i närheten av vad kompletta kassettspel kostar. Vill man ha den genuina upplevelsen så är ovanstående maskin väldigt prisvärd.

Det var allt för denna gång, nu har jag tvätt att ta hand om 🙂

//Z

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s