Sega 3D Glasses – Dagens teknik serverad 1987?

512px-Sega-master-system-logo

God Eftermiddag!

Det är inte lätt att testa retroprodukter i den här klassen. Varför? Det finns inget vettigt sätt att visa hur, och framför allt om prylarna fungerar som tänkt. Approachen till denna post får istället handla om 3d-tekniken nu och då. Idag är 3d nästan standard på biografer och för hemmabruk, men 1987 så var den här tekniken allt annat än vanlig. Sega var väldigt tidigt ute med sina 3d-brillor, och jag ska försöka beskriva min upplevelse av dem så gott jag kan. Varsågod, här kommer den obligatoriska reklamsnutten!

Old School 3d:

Dagens 3d-teknik erbjuder (enligt mig) en ganska hisnande upplevelse. Kraftfulla tv-apparater eller projektorer samarbetar med nätta glasögon för att ge dig en realistisk upplevelse. Jag tycker det fungerar helt kanon, och därför har jag länge önskat testa glasögonen till Sega Mastersystem. Har snart 30 år gammal 3d-teknologi ens något att komma med? Det ska ju sägas att jag var otroligt tveksam när jag väl lyckades införskaffa ett par. Mest beror det nog på att jag tidigare testat Nintendo’s Virtual Boy från 1995. Allt den maskinen bjöd på var en vansinnig huvudvärk, tunnelseende och allmän irritation.

8 år tidigare kom Sega ut med dessa. Underligt att man är skeptisk? Inte direkt..

DSC_1729

Jag lyckades få tag på ett boxat, fungerande exemplar från USA och ja; Ni ser ju hur de ser ut. Vi talar inte om några nätta tingestar här inte. Lägg sedan till faktorn att man inte kan ställa in skalmar etc och retrofaktorn är så gott som komplett. Något som däremot är intressant är att dessa använder aktiv teknologi för att generera 3d-effekten. De är med andra ord inte som de gamla glasögonen av papp som cirkulerade i hemmen på den tiden (för de som var med när det begav sig).

Väl placerade på huvudet är det väl tänkt att man ska se ut som någon gammal actionhjälte från 80-talet, men jag kände mig mest som Pee-Wee Herman med tics. Hur jag än försökte så satt inte brillorna precis som jag önskade. De åkte ner på näsan stup i kvarten, och jag kan bara tänka mig hur det såg ut när jag satt där och ryckte med huvudet för att få dem att sitta rätt. Nåja, det var trots allt det minsta av problemen…

Gammal teknologi kräver..

DSC_1736

..mer gammal teknologi! Segas brillor vägrar prompt fungera med moderna tv-apparater, och därmed var jag tvungen att införskaffa en hederlig gammal tjockis. Säga vad man vill, men många av de äldre konsollerna gör sig bra mycket bättre på en sån. I detta fall var det som sagt helt och hållet nödvändigt för att ens kunna testa produkten. Men dessa brillor kräver inte bara en crt-tv, utan även..

DSC_1731

..rätt version av Sega Mastersystem. Har du en version II så är det klippt, då brillorna kräver tillgång till den klassiska versionens “cardport” för att ens hoppa igång. Inga Lithium batterier direkt i glasögonen här inte 🙂 Med detta sagt kan jag äntligen gå in på själva spelupplevelsen!

3d a’la 1987:

DSC_1733

Nu har jag bara två spel (av totalt 8) som stödjer dessa brillor, och det kanske kan verka lite för att kunna ge en rättvis bild, men; Det ska sägas att dessa spel oftast är avsevärt mycket dyrare än “standardspelen”, och innan jag hade testat brillorna ville jag inte spendera pengarna som krävdes för att komplettera 3d-biblioteket.

Så funkade produkten över huvud taget?

Faktiskt! Det ska dock tilläggas att 3d-effekten i spelen inte är så kraftfull som dagens teknik kan leverera, men den fungerade. I Space Harrier kändes det faktiskt som om gubben man styr svävade framför skärmen, och fiender och skott verkade flyga rakt igenom rutan. Space Harrier bygger på 3d redan i orginalversionen, så jag antar att spelet hade en del gratis av det. Blade Eagle är klassisk vertical-shooter, och här försöker man använda sig av tekniken för att få fiender att dyka upp i djupled etc. Det fungerade inte lika bra, men jag förstår utvecklarnas tanke bakom det hela. Jag behövde bara testa dessa två titlar för att inse att Segas brillor fungerar bättre än Virtual Boy trots att tekniken är avsevärt äldre. Imponerande, men tekniken var ändå långt ifrån perfekt.

Bakslagen:

Det kan ju vara värt att nämna baksidorna när jag ändå är i farten. Den teknologi vi använder i dagens läge är många ggr fler avancerad än Segas glasögon, och här kommer en liten lista över det jag störde mig på mest under testerna:

  1. Halverad framerate : För att kunna generera en stereoskopisk 3d-bild fick Mastersystem jobba röven av sig. 50fps blev till 25 när skärmbilder för respektive öga skulle genereras. Jag upplevde det som flimmer efter en stunds spelande. Ganska irriterande!
  2. Glasögonens passform : Jag berättade tidigare om problemen med icke ställbara skalmar. Åkte de ner på näsan så tappade man 3d-effekten på en gång. De måste sitta perfekt för bibehållen illusion. Resultat : Stel nacke för att man koncentrerade sig på att sitta helt stilla.
  3. Glitches : På vissa objekt verkade inte 3d-effekten fungera som den skulle. Jag såg dubbelt, och det var sådär lagom förvirrande, särskilt i Blade Eagle där kulor hade den effekten.
  4. Eyestrain : Precis som på annan äldre 3d-teknologi så är belastningen på ögonen hög om man spelar en längre tid. Man kan bli trött och få huvudvärk etc.

Med detta sagt så vill jag ändå säga att Segas 3d-glasögon blåser Nintendo’s Virtual Boy åt pipan trots att teknologin är närapå ett decennium äldre. Av förklarliga skäl kan de inte mäta sig med dagens varianter, men när det begav sig så känns det som om Sega var pionjärer när de erbjöd konsumentmarknaden denna produkt. Dagens teknikfreaks är svårimponerade, men 1987 så måste detta ha varit något riktigt speciellt. För en samlare som mig så har de iaf en given plats i hyllan 🙂

Priser för den intresserade:

Glasögonen cib kan du hitta i ok skick för mellan 1-1500:-. Mib får du slå på en tusing till. Spelen ligger på allt mellan 150-1000:- styck beroende på skick. Trots systemets brister så rekommenderar jag det varmt till varje Sega-samlare. En inblick i vad vi idag tar förgivet är alltid intressant (iaf om du frågar mig). Det är en bit retrohistoria värd att bevaras 🙂

Until next time:

//Z

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s